Har ju minne som en guldfisk ibland känns det som..
Som ni läste nyss så åt jag precis frukost. Och då slog det mig, har ju glömt att berätta hur det gick hos barnmorskan i Onsdags.
Det gick jätte fint, pratade på en massa med henne och fick dessutom lyssna på hjärtslagen.
Det var riktigt häftigt och en underbar känsla.
Hade med mig Millah som "stöd" och nog var det nästan så man såg en tår där i hennes ögon ;)
Millah kommer få följa med på alla besök (som hon nu orkar) och leka papparollen.

Frågade även om jag kunde få boka tid för att kolla vilket kön det var. Men det gick inte!
Jag har gått för långt för att det ska gå att kolla. Suck, jag ville verkligen veta.
Jag är ju så nyfiken:) Men får gott vänta tålamodigt!


Ni är säkert nyfikna på allt det här med pappan och så. Jag vet själv att jag hade spekulerat mycket.
Men givetvis har barnet en pappa, och självklart vet jag vem han är.

Men det är lite komplicerat, vi har "dejtat" och varit med varandra sen augusti och han bor i Stockholm.
Han är faktiskt en mycket fin kille som jag håller väldigt kär även fast vi nu inte är tillsammans.
Vi har kontakt och så, men detta kom nog som en chock för han också..
Vilket är förståeligt eftersom vi inte kännt varandra allt för länge.
Men för mig har han betytt och betyder mycket för mig, han har ställt upp så många gånger för mig,
fått mig att må bra och varit en ängel på många sätt..
Visst allt har inte varit bra mellan oss och hur nu allt slutar och vad folk än tycker om han så kommer jag ändå alltid älska han.
Han är ju nu också pappan till mitt barn :)

Puss♥